Sweetish Sister

Ännu ett fint bidrag från i söndags! Blir så glad!!!

Rubriken då? Jo, min lilla misse Tiffin genomför just nu en protestaktion mot Elaka Mattar Som Inte Släpper Ut Mig. Så för att få min uppmärksamhet har hon slängt sig pladask på mitt ritbord till datorn. För att jag VERKLIGEN ska lägga märke till hur otroligt plåååååååågad hon är. :-) Ja, inte behöver man en tv i alla fall... Tiffin står för underhållningen i det här hushållet. För de djurrättsaktivister som trots detta ändå går på Tiffins linje, så vill jag bara förklara att anledningen till att lilla odjuret är inspärrat, är att jag ska jobba från Göteborg några dagar och då brukar grannkatten ta sig in och kicka ut Tiffin och äta upp alla hennes mat, om jag låter kattluckan vara öppen. Så nu vet ni. Fast Tiffin verkar förtränga detta faktum varenda gång... hmm.

Har inte haft TV på 3 år nu ungefär. Skönt. Största vinsten är att mitt sociala liv har fått ett rejält uppsving. Istället för slöglo bort flera timmar i veckan, ringer jag mina vänner eller träffas och filosoferar. Eller motionerar. Eller jobbar. Som nu. Idag var det ju så underbart sommarväder igen så jag planerade om arbetstiden (Åh ljuva tillvaro som egenföretagare) och tog gräsklippning + fika utomhus mitt på dagen och så en liten joggingtur i solnedgången och sen mumsig kvällsmat (kronärtskocka är bara så gottigottgott!) och nu minsann lite kuligt jobberi.

Ska bli spännande Gbg-vistelse... två eftermiddagar ska jag hänga på Skatteverket och lära mig allt om internationell moms och så vanlig moms. Gratis e gott... och användbart. Jag kommer att ta in lite roliga grejor från Utrikistan så då får man ju ha koll på momseriet. Sen blir det fortsättning på säljkursen på Drivhuset, med Ulla-Lisa Thordén. Del 1 var superspännande, ser fram emot nästa del. Dessutom blir det lite filosofiflummeri och umgänge med Underbare Mannen. Vi ska leka med en IKEA-hylla. Eller två. Montera alltså. Det kan ju bli kul... *host*

Nu dags för lite stämpelbeställningar...

*fniss* visst, mina stämplar får ni också beställa, men det var inte det jag syftade på... :-)
Utan själva fenomenet i livet. Att när jag väl uttalar en önskan, så blir det faktiskt LEVERANS!!!

Idag till exempel.
Upp i ottan för att gå på BNI-nätverksmöte, jag var inbjuden som gäst. Insåg att jag ju inte hade en endaste liten krona i kontanter på mig, hur skulle jag lösa parkeringen? Tänkte att jag kan ju åka förbi min favvo-gratis-parkering i stan och hoppas att det är nåt ledigt. Inte så stor sannolikhet vid denna tiden på dygnet, men dock.
Börjar köra in på gatan och ser att det är smockfullt. Attans... men vänta... där kommer ju en kille och öppnar sin bil och startar och KÖR!!! Jippie!
 Tur? Kanske det. Jag tror på att min beställning togs emot.

Alldeles nyss ringde telefonen med en trevlig gymnasietjej på linjen. Hon är intresserad av foto och ville ha praktik hos TriProd (mitt pressfotoföretag som jag nu skickat vidare till Anders www.triprod.net). Jag kunde ju inte riktigt ge henne det, Anders har nog knappt tid att skriva fakturor så mycket uppdrag som han drar in.
Men så kom jag ju på att jag bara häromdagen tänkte på hur kul det vore att ha en assistent på kontoret. Som kunde hjälpa mig med roliga idéer, fotografera av tävlingsbidrag, pyssla med våra fina presentförpackningar etc. Där kom hon! Hon pluggar dessutom design... kanske har jag hittat nästa stjärndesigner, vem vet?

Jag diggar när folk vågar fråga... bara det att ringa upp och fråga en okänd människa, tyckte jag ju själv var superläskigt när jag var yngre.(och ibland fortfarande!!!) Och att vilja följa sin känsla och vara beredd att jobba för det. Mera sånt!

Sweetish Sister handlar ju om att skicka vidare... och vad är väl värdefullare än nästa generation? Att föregå med gott exempel, såsom min egen mentor Pär Plåtare gjorde... och sedan som sagt "skicka vidare"!

Min fråga till dig där ute är vad du kan tänka dig att skicka vidare idag?

Oj så pirrigt det var de första minuterna på mässan! Där stod jag i min hemmastämplade T-shirt och med händerna fulla av broschyrer för Brunsons och Sweetish Sister... och MASSOR  med folk runtomkring. Tankar om att folk kanske tyckte att jag störde eller var påträngande kom upp i sinnet och spökade till det lite... men så tänkte jag att "Ja, det är ju var och ens ansvar att säga nej om de inte vill prata med mig, och frågan är ju fri!" så jag jag gick på första bästa (intet ont anande) mässbesökare och undrade om jag fick pracka på dem en broschyr... Det fick jag! Och de blev ju till och med glada!
Efter det gick allt bara av farten... jag som hade suttit och stämplat (såklart...) broschyrer i princip hela veckan, insåg att de skulle räcka max 3 timmar... ahum. Tur att Underbare Mannen har en fin skrivare i lilla lägenheten... Nytt papper inhandlades och vips (nåväl, klippa och stämpla tar sin lilla tid) så var jag extrautstustad med 150 visitkort till! Ska bli så spännande att se hur många av alla dem jag pratade med, hittar in till butiken.

Sitter nu och experimenterar med olika typer av förpackningar till stämplarna... vill ju att det ska kännas som lite julafton när det kommer en Sweetish-stämpel på Posten... så nu står det mellan superläckra kuvert från USA och häftiga konvolut från Sverige... tror att USA tyvärr faller lite på allt krångel med Tull å så... men ni skulle se... "dregel" kolla in på www.paper-source.com VILL HAAAAAAAAAAAAAAAAAA! (eh, hur var det nu med det där om begär vs evig lycka...? Hmm)

Nåväl. Tillbaka till det där med att skapa kontakt. Det handlar inte bara om vad jag säger... utan också HUR. Vilken intention jag har... alltså vilket syfte. Vad vill jag egentligen med min kommunikation? Vill jag bara pracka på dig nåt du egentligen inte behöver, eller är jag genuint ute efter att lösa ett problem du har?

Jag har upptäckt att det är så mycket roligare när vi får igång en dialog... personen berättar om en uppgift den behöver lösa... och tillsammans snickrar vi hop nåt kul och nyskapande. Fick mycket feedback på bröllopskollektionen som Mary skapat. Månag tyckte det var superkul att vi inkluderade alla och att vi kör hårt på jämställdhet. En självklarhet tycker vi på Sweetish Sister, kärlek är väl inget som bara är förbehållet en viss typ av relation?

Så var det ju nästan sommar igen! Satt ute vid söderväggen och klippte stämplar inför helgens mässa... så skönt i solen... lyssande på tystnaden och använde "handarbetet" som meditation... konsten att Bara Vara. Att kunna iaktta sina egna tankar, bara låta dem passera förbi likt (de ickebefintliga) molnen på himlen. Samma sak med känslor... våga släppa fram dem, utan att BLI dem. Så himla skönt. Och svårt tidvis.
Klart det underlättar att sätta sig på en bergstorp å bli nunna... dra sig undan från den fysiska världens alla störningar. Men vad bidrar jag då med? Jag vill ju fortsätta vara en del av detta samhälle, för att kunna påverka och förbättra, hjälpa och utvecklas... Det finns många vägar till Rom och alla går vi vår egen väg, så det är bara att fråga sig "vad behöver jag göra idag för att komma närmare min vision?" Och den kan ju vara hur flummig som helst, det viktiga är att den är sann för dig.

Fikade med en ny bekant igår, en supercool tjej som har startat sitt eget klädmärke. Hon har genomgått stora förändringar under det senaste året och trots att jag ju egentligen inte alls känner henne särskilt väl så omgavs hon nu av ett stort lugn och riktigt sköna vibbar. Härligt!!! Tänker att människor i hennes omgivning ser den för henne så positiva förändringen och kanske sen själva vågar ta steget att lära känna sig själv lite bättre.
Jag länkar till hennes webbsida, så snart den är färdig, så får ni se själva vilka vackra, kvinnliga kläder hon skapar. Och naturligtvis använder hon stämplar av Sweetish!!!

Nu dags att ge sig ut i kvällssolen, innan det blir mysmiddag med Mannen... vilken lyx!!!

Bara en dag kvar innan mässan *flås flås*, förbereder för fullt!

Ses där!!!

:-)